Fast det mulnade till under eftermiddagen har många tranor sträckt in. Insträcket stod på även efter att det hade mörknat. Så sent som kl. 19:30 kom ett trettiotal in österifrån, som det akkurat gick att urskilja tack vara att en spricka i molnen lät månljuset skina igenom.
Jag var ute för att räkna dom i kväll, tranorna, och mötte våran ordförande i fågelklubben, Nils Waldemarsson. Snart hade allt folk utom vi lämnat; sen anlände en journalist, som frågade om hon fick sátta på os microporters. Det gick vi med på, men jag får säja, att jag omedelbart var så upptagen av huruvida den lilla svarta tussen i min krage var "smitt-säker", att jag först sent förstod, att hon var från SVT-syd. Det var kanske lika bra det, för när man inte vet, att man risikerar hamna på TV blir man inte nervöst uppspelt. Det blev säkert bra - och tur var det, att Nils var där. Det lär väl bli något inslag från Pulken då, i närmsta framtiden.
Jag lämnade innan räkningen riktigt var över - jag hann bli jättekall av den stadiga västvinden, men när jag cyklade hem var räkningen på över 6000 tranor. Ur dessa avlästes två stycken färgmärkta.
Även i dag rastade en ägretthäger och under förmiddagen hördes årets första storspov - och det var en storspov, fast man ska akta sig för staren, som sitter på mitt tak och härmar ladusvala. Lätet kom från en fågel som flög runt över Pulken (jag hade inte kikaren med ute för tillfället).
Änderna är fortfarande ganska glest repräsenterade. I centrala plurran rastade ca 10-12 krickor och ett trettiotal gravänder. Fågeltornet är stängt av corona-skäl, så det är ganska omöjligt att få koll på vad som rör sig i syd-Pulken, lite ser man, men någon överblick går det inte att få. Det hjälper inte, att vassen har blivit så uppväxt i centrala Pulken. Där det tidigare brukade vara ganska låg vegetation av fackelblomster och andra lägre sumpväxter står nu bladvassen hög, så om jag ska räkna änderna i syd-Pulken får jag tänka ut något annat.