Denna leucistiska trana har rastat på Pulken 2-8 april i år. Ovan är den fotograferat den 8 april på Matningsfältet. Samma datum blev den sett sräcka förbi Fjälkinge, alltså en veckas rast på Pulken, minst.
Fågeln, om det nu är samma, blev sett första gången våren 2014, och då förväxlade jag den med prärietrana, en historie som man kan hitta på denna blogg om man går till inläggen från 2014. Vad angår fågelns identitet, så är det helt klart en trana, den har bara ett utseende som, om den ses tillräckligt dåligt, kan påminna om ett par andra tranarter (inte minnst om man vet, att det i dagarna innan har rastat en leucistisk prärietrana nära Rügen).
Jag är ganska övertygad om att fågeln som jag fotade 8 april är samma fågel som i 2014. Fördelningen av vita dräcktinslag är snarlik, döm själva utifrån mina kort från 2014 nedan. Fågeln har setts vid minst ett ytterligare tillfälle på Pulken, kommer inte ihåg när, men det är således minst tredje våren, att denna trana använder Pulken som rastplats under sitt vårsträck. I 2014 var fågeln ihopparat med en annan trana. Om detta var fallet även i år fick jag inte reda på. I '14 var det tydligt, att den var en väldigt lågt rangerande fågel i "tranherakin". Den fick ta en del stryk och dess låga position sågs tydligt genom att den oftast hade halsfjädrane resta och ofta utförda beteendet "Cower". Detta beteende är illustrerat allra övers i detta inlägg. I år var saken en annan. Inga tendenser till Cower eller resta halsfjädrar. Fågeln verkada hava gott självförtroende, numera en erfaren fågel som inte tar skit. I 2014 var den redan adult och alltså senast kläckt i 2012. Dess ålder är fölgeligen 10 k+.
 | |
| Pulken 2014, leucistisk trana. Bemärka tjock hals (= låg status) samt fördelning av vitt. |
 |
| Pulken 2021 - liknar ganska bra, eller hur? Här framstår den mörka halsteckningen betydligt tydigare än på kortet oven. Jag vurderar att det här är ljusförhållanden som spelar in. Att halsen även här förefaller ganska tjoch beror på att fågeln just har skakat sig - som man ser är kroppen fortfarande en rund bulle efter skakandet. |
 | ||
| Pulken 2014. Här kan det se ut som att den leucistiska fågel utsätts för ett rejält "Hoppspark", men dess reaktion innehåller elementet "Gape" - den gapar - vilket kan tyda på, att den faktiskt dansar med sin make, som då är fågeln som sparkar. Detta, i sitt ursprung, kampelement ingår tilsammans med annat agonistiskt beteende också i själva dansen. |
DÄGGDJURSNYTT
Vad mycket job det är, detta skrivande från Pulken. Jag kan inte låta bli att tänka på, att jag i år har haft 70 (sjutti) utställningsgäster. I coronafri
år har jag normalt haft 1000+ gäster när vi har hunnit så här
långt in i tranvåren. Men det är väl bara att krya på. I år tycks det vara ett mål i sig själva bara att genomföra, inte minst för att insistera på dansk-svensk integration och på Öresundsregionen, som jag har hört på TV är något som faktiskt eksisterar. Den finns i alla fall härhemma om någon saknar den.
Ljuspunkter givas dock och 00:54 i natt intraff t.ex. en länge väntat begivenhet. Jag var ute i kulingen för att kolla att trampolinen stod stadigt och då hände det: Värsta igelkotten spadserade in i min trädgård ute från infarten och det är för min del en ny däggdjursart för både tomten och Pulken. Tomtlistan är då på 19 arter däggdjur, alltså numera:
1 Dovhjort, 2 rådjur, 3 kronhjort, 4 älg, 5 vildsvin, 6 mink, 7 grävling, 8 räv, 9 åkersork, 10 vattensork, 11 skogssork, 12 mindre skogsmus, 13 kanin, 14 fälthare, 15 igelkott, 16 mullvad, 17 stor fladdermus, 18 dvärgfladdermus och 19 människa.
Pulkenlistan omfattar dessutom: Vattennäbbmus, iller, småvessla och brun råtta, alltså 23 arter. Den sista kan jag fint vara utan på tomtlistan - råtta är som tur är bara sett som ihjälkört borta vid Brovalla, något som säkerligen hör ihop med en närliggande hönsgård, vilket man jo vet är en rått-magnet. Man kan undra varför bara én näbbmusart har noterats. Det närmaste fyndet jag har gjort av andra arter är dvärgnäbbmus på Ripa Sandar. Närmaste ekorre har jag sett i Yngsjö, varifrån i övrigt även närmaste mig bekannta fyndet av varg kommer. Medan ekorre knappast tar sig hit med det första (liksom t.ex. heller inte tofsmes) är det säkert bara en tidsfråga innan någon har den turen att se varg på Pulken. Andra arter som det bör spanas efter är utter. Den har setts både upp- och nedströms. Vessla och mård är ytterligare arter som borde komma hit någon gång.
